Om mig – Tristessan

Hur skriver man en presentation av sig själv som fångar dig på två sekunder? Som får dig att vilja läsa mer?
Vem vill jag ha som läsare, hur skall jag vinkla det här? Vilket av det nedanstående fångar er? Vilket får er att vilja läsa min blogg?

 

Personligt, jag skriver av mig om mina svartaste tankar. Jag skriver för att skriva av mig om mina känslor. Jag vräker ur mig allt negativt jag har inom mig. Jag skriver för att klara av stunden. Jag terapiskriver. Kanske kan vi stötta varandra? Utelämnande personligt som Baby Jane – mänskligt förfall här.

Mamma med diagnoser, ADHD, Dyslexi, Panikångest och egen misstanke om några till diagnoser. Jag skriver inte så mycket om mitt privata familjeliv men det är ändå som mamma och partner jag identifierar mig som mest förutom som ”mig själv, Tristessan liksom”. Allt jag gör och verkligen inte alls jag skriver här inne har inte med mitt föräldraskap att göra, men jag har en ovanligare familjesituation än de flesta och där med ett annat perspektiv på familjelivet. Här kan ni läsa en tanke om det.

 

Offer för en våldtäktsman. Visste ni att år 2010 polisanmäldes 17 167 sexualbrott? Offer för andra hemska människor som har skadat mig djupt. Jag är övertygad om att jag lider av PTSD men får inte den vård för det som jag vill ha. Varför jag tror det kan ni läsa om här och vad som hände.
Jag har bloggen som en ventil att skriva av mig, även om jag mest skriver om mina symtom som panikångest och rädslor. Jag vill även uppmärksamma, synliggöra det som så ofta är dolt och skambelagt. Jag kämpar själv med skam och skuldkänslor.

 

Vården – Min kamp att få rätt diagnoser, rätt vård. Vården i allmänhet vad jag tycker och tänker. Jag och vården har ingen bra relation till varandra, jag tycker inte om trenden KBT. Jag kämpar för en bättre relation och jag berättar ur det är, hur det ser ut att vara kvinna, mamma som behöver psykiatrisk speciellt hjälp för att hantera mina trauman, och mitt sociala arv och bryta cirkeln så att det svåra inte går vidare till mina barn.
Här kan ni läsa ett inlägg om hur relationen sett ut för mig med vården.

Min vardag - Hur vardagen ser ut för just mig med just mina bekymmer och problem, ADHD, dyslexi och panikångest. Jag är en annorlunda person och du kan knappt inte träffa mig ute i verkliga livet för där existerar jag inte så mycket. En inblick i min ångestfyllda vardag hittar ni här.

 

Politik - Jag vill bli frisk och förändra världen. Jag tror att man kan göra något själv, jag tror på att man kan påverka, jag tror på ”cirklar som sprider sig som på vattnet”, en sådan människa är och vill jag vara. Jag vill sprida gott, påverka gott.
Men först är det min egen kamp mot ångesten, mitt lidande som jag behöver hjälpa mig själv med. Men kanske kan jag hjälpa någon annan på vägen, jag har trots allt en unik erfarenhet av att må dåligt och överleva på något förunderligt sätt.
Här finner ni ett blogginlägg om Psykiatrigalan.

 

Barn”uppfostran” – Jag brinner för barns rättigheter i samhället, för barns rätt till trygghet och en god anknytning till sina vårdare. Jag slukar det mesta i bokväg som jag kommer över, särskilt om spädbarnspsykologi. Har jag missat en bok i spädbarnspsykologi, utvecklingspsykologi så tipsa mig, förhoppningsvis har jag inte redan läst den.
Det sägs att svårigheter, trauman i familjen eller utanför ärvs i fem generationer. Jag har ett tufft jobb framför mig som jag måste kämpa med. Otrygg anknytning, trauman, egna barn. Massivt svårt arbete och det mesta måste jag göra själv, utan vårdens hjälp.
Tur att kunskap är makt om så bara över sitt eget liv! Tur att jag älskar att läsa trots dyslexi! Här har jag i alla fall skrivit lite kort om en bok om små barn i förskolan.

 

Musik - Just nu lyssnar jag på Sonata Artica i lurarna. Jag vet inte vad min musiksmak säger dig men det säger mig att jag inte är fullt så deprimerad. Jag lyssnar förskjutton på musik!! Det är positivt skall ni veta, läs här om det.

 

Jag borde ha vanan inne av att skriva en bra presentation, jag har skrivit många presentationer som började någonstans med Lunarstorm och en egen hemsida och html knackande för väldigt många år sedan.
Nu kan jag knappt hålla ordning på hur wordpress fungerar från en gång till en annan. Jag har halkat efter, eller så har jag helt enkelt en familj att bry mig om nu och att mindre tid att nörda mig framför datorn. (Jag vill vara en nörd i smyg). En och en annan depression kan också ha spelat in, jag har sämre koncentration, minne och stresstålighet än för flera år sedan.
Att leva utan korrekta diagnoser och felbehandlingar sätter sina spår, sår, ärr, inte bara psykiskt utan påverkar även hjärnan rent fysiskt.

Jag har skrivit mycket, precis som jag har läst mycket, ända sedan jag lärde mig skriva och läsa, detta utan vetenskapen om min dyslexi och ADHD-diagnos som jag fick först i vuxen ålder. Utan ADHD, dyslexi hade jag skrivit mig till nobelpriset i litteratur!
Jag drömmer stora drömmar även om jag lever litet och långt ifrån dem!

Är det här en presentation som säger er något om vem jag är? Jag hoppas inte det, dels vill jag vara anonym dels så vill jag vara mer än vad som går att beskrivas i ord.

Men en sak är säker, jag är en temperamentsfull och en snäll människa som inte påminner om någon annan – på gott och ont, så säger i alla fall allt från gamla pojkvänner till nätbekanta, trogna och otrogna gamla vänner och framförallt min man tycker ju så om mig – ”speciell”.

Men jag hoppas detta är en tillräckligt bra presentation för att du skall vilja följa min blogg, peppa mig när jag är nere och lämna en och en annan kommentar när det går bra eller bara säga hej.

Man kan maila mig med tristessa @ ymail . com

 

Denna presentation tog ca 3 år att skriva, så ni vet, i fall ni tycker svar dröjer på mail eller kommentarer, då vet ni, det dröjer. Jag finns kvar. Skriv igen eller vänta vidare!

 

Nu när ni har läst så här långt skall ni få veta en hemlighet, jag gillar inte att vara slummässig, det finns ofta en tanke bakom vad jag gör oftast flera, angående ”Tristessa”, minst fyra anledningar Här får ni en inte världens bästa låt, inte världens bästa band. Men jag gillar.

 

http://www.youtube.com/watch?v=mpzk4tx_Mnk

”Want to believe in you
Hang on to your life
Tristessa ” / Smashing Pumpkins